skotrend.se

Skoinlägg
Hem > Skoinlägg

Skoinlägg som lindrar och stödjer

Skoinlägg används för att korrigera, avlasta och stödja fotens naturliga struktur. De kan förbättra gång, minska smärta och förebygga belastningsrelaterade besvär i både fötter, knän och rygg. Ett väl anpassat inlägg skapar balans i rörelsekedjan och avlastar känsliga punkter, vilket gör dem relevanta för såväl vardagsbruk som specifika medicinska behov.

Olika skoinlägg

Syftet med ett skoinlägg är att skapa bättre biomekaniska förutsättningar för foten vid belastning. Det kan handla om att korrigera felställningar, dämpa stötar eller stabilisera fotvalvet. Inlägget kan även omfördela trycket på fotsulan för att förebygga smärta eller komplikationer (exempelvis vid diabetes eller hallux valgus).

Det finns flera olika typer av skoinlägg, och de används för olika syften beroende på vilken fotproblematik man har.

Stötdämpande inlägg

Tillverkade i mjuka material som gel, skum eller silikon. De används ofta för att minska trycket mot hälen och framfoten, till exempel vid hälsporre, plantarfasciit eller allmän trötthet i fötterna.

H3. Formgjutna sulor

Till skillnad från färdiga inlägg som finns i standardstorlekar görs formgjutna sulor individuellt utifrån ett avtryck, en gipsavgjutning eller en 3D-skanning av foten. Det innebär att sulan följer fotens konturer exakt och ger stöd på de punkter där det behövs mest.

Fotvalvsstöd (för plattfot eller hög hålfot)

Dessa inlägg är formade för att stödja eller korrigera fotvalvet. För plattfot hjälper de till att lyfta upp hålfoten och fördela belastningen jämnare, medan de för hög hålfot ger mer kontakt med underlaget.

Ortopediska specialinlägg

Tillverkas individuellt efter avtryck eller 3D-skanning. De korrigerar felställningar, avlastar specifika områden och används ofta vid mer komplexa problem, exempelvis vid diabetes eller artros.

Hälkilar och pelotter

  • Hälkilar kan användas för att justera benlängdsskillnader eller för att minska trycket på hälsenan.

  • Pelotter är små inlägg som placeras under framfoten för att avlasta vid förhårdnader eller vid nedsjunket förfotsvalv (så kallad framfotsplatfothet).

Inlägg för idrott och aktivitet

Utvecklade för att ge stabilitet och minska risken för skador vid löpning, fotboll eller annan träning. De är ofta kombinerade med stötdämpning och extra stöd i hålfoten.

Ottobocks metod för individanpassning

Hos Ottobock används modern digital teknik för att skapa ortopediska inlägg som matchar fotens exakta form. Scanningar och belastningsanalyser ligger till grund för konstruktionen. Dessa uppgifter omvandlas till en digital modell, där inläggets egenskaper finjusteras i programvara innan det tillverkas med CNC-fräsning eller 3D-printning. Resultatet blir formgjutna skoinlägg med precis rätt passform och tydligt definierade stödzoner.

Fördelar med CAD/CAM-teknik

Digitala metoder som CAD/CAM gör det möjligt att anpassa varje detalj i inlägget – från tjocklek och styvhet till form på stödytor. Tekniken minimerar tillverkningsfel och sparar tid, samtidigt som den ger patienten en mer repeterbar lösning. Det blir också enklare att justera inlägget vid uppföljning, eftersom hela modellen finns sparad digitalt.

Vanliga fotproblem som avlastas

Olika typer av fotbesvär kan påverka både vardag och rörelseförmåga. När foten belastas fel blir ofta följden smärta, trötthet eller spänningar som till slut kan kännas i hela kroppen. Skoinlägg används för att jämna ut trycket, ge stöd åt fotvalvet och skapa en mer naturlig gång. På så sätt kan de lindra både lokala problem i foten och besvär som sprider sig till knän, höfter och rygg.

Exempel på besvär som kan avlastas med rätt inlägg:

  • Hälsporre och plantarfasciit
    Minskar trycket på hälen och senan under foten

  • Plattfot
    Ger stöd åt fotvalvet och förebygger felbelastning

  • Högt fotvalv
    Fördelar belastningen så att trycket inte hamnar på häl och framfot

  • Ömmande trampdynor
    Avlastar framfoten och minskar smärtan vid gång

  • Knä- och höftbesvär
    Kan lindras när fotens belastning korrigeras

Hur du väljer rätt inlägg

Att välja rätt skoinlägg handlar i första hand om att utgå från symtom och fotens belastningsmönster. För enklare problem kan ett fabrikstillverkat inlägg räcka, men vid långvarig smärta eller specifika diagnoser är det oftast bättre med en formgjuten sula. Det inlägg som upplevs som mest behagligt är ofta det som ger bäst resultat.

Så väljer du rätt inlägg:

  • Identifiera dina huvudsakliga besvär (t.ex. smärta, trötthet, nedsatt rörlighet)

  • Prova prefabricerade modeller vid enklare behov

  • Sök professionell bedömning vid långvariga eller komplexa problem

  • Prioritera komfort och passform före tekniska specifikationer

  • Utvärdera inläggets effekt efter några veckors användning

Material som påverkar komfort och funktion

Mjuka material ger ofta en behaglig känsla direkt, men kan sakna långsiktig stabilitet. Styvare material som EVA eller plastskivor ger bättre kontroll men upplevs ibland som hårda. Ofta kombineras olika skikt; med ett stabilt kärnmaterial inuti och ett mjukare ytskikt för att jämna ut trycket och öka komforten vid långvarigt bruk.

Vanliga material i skoinlägg:

  • EVA (lätt och stötdämpande)

  • Polypropen (slitstarkt och formbart)

  • Skumgummi (mjukt ytskikt för känsliga fötter)

  • Kork (ger visst stöd och är naturligt dämpande)

  • Kolfiber (mycket styvt och hållbart, används främst i sportinlägg)

Forskning om biomekanik och smärtlindring

Biomekaniska hjälpmedel som skoinlägg används för att förändra belastningen och avlasta specifika områden på foten, vilket i sin tur kan påverka hur smärtan upplevs och minska överbelastning. Vid tillstånd som artros i stortån kan styva skoinlägg, exempelvis av kolfiber, ge effektivare smärtlindring än mjuka inlägg eftersom de begränsar smärtsam rörelse och fördelar belastning mer jämt. Laterala kilinlägg används ibland vid knäartros för att flytta belastningen bort från smärtande områden.

Källa: SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och Artrosportalen (Lunds universitet)

Evidens och kliniska rekommendationer

Det finns vissa studier, särskilt på barn och ungdomar, där ortopediska skoinlägg kan bidra till smärtlindring vid knäsmärtor, hälsmärtor eller plattfot. Effekten varierar dock mellan studier och det är ofta få deltagare, olika typer av inlägg och korta uppföljningstider, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser.

Andra studier betonar att effekten av skoinlägg på smärta ofta är begränsad och att denna sorts passiva behandling inte bör erbjudas som standard till exempelvis ryggsmärtepatienter, om det inte finns särskilda biomekaniska skäl som motiverar insatsen.

Källa: Linköpings universitet

Nya innovationer inom tryckavlastning

Forskning fokuserar just nu på ytskikt som anpassas efter fotens tryckpunkter. Bland annat testas lager med varierande tjocklek och olika hårdhetsgrader för att minska risken för sår hos personer med nedsatt känsel, exempelvis diabetiker. Det experimenteras även med sensorer inbyggda i inlägg som kan mäta tryck i realtid – något som kan bana väg för mer dynamiska och reaktiva lösningar i framtiden.

Sensorförsedda, smarta skoinlägg

Det utvecklas smarta inlägg med inbyggda sensorer för att kunna mäta tryck i realtid och därmed ge direkt återkoppling. Sensorer i skor används i forskningsprojekt, exempelvis vid Göteborgs universitet, för att mäta arbetsbelastning och rörelsemönster, där både laboratoriestudier och validering i industrimiljö ingår.

Diabetiker och tryckavlastning

Det finns tillämpade studier och utvecklingsprojekt kring fotvård och tryckavlastning för diabetiker för att minska risken för sår. Newsner skriver om plåster med avancerad teknik och material som även har tagits fram för att stödja läkning av sår hos personer med diabetes.

När skoinlägg behövs i vården

 Skoinlägg kan förskrivas som medicinskt hjälpmedel, men detta kräver ofta en utredning och remiss. I vården utgår man från definierade kriterier – exempelvis uttalad felställning, belastningssmärta eller komplikationer vid sjukdom. I vissa regioner prioriteras andra insatser före inlägg, särskilt vid lindrigare besvär. Egenvård, anpassade skor och rörelseträning är ofta första steget innan ortopedteknik övervägs.